Startsida

HorseGrass

Fördelar med EF Horsegrass

Köpa

Kvalitetsgaranti

Näringsinnehåll

Återförsäljare

Referenser

Större stall

English

Horsegrass är naturligt helstrågrovfoder av hösilagetyp. Det är egentligen inget hokus-pokus, vi har bara en metod som är överlägsen för att få ett bra foder. Vi skördar färskt fint gräs, lagom förtorkat. Pressar det i små hårda balar med en kraftig småbalspress. Så här långt samma som andra som gör små hösilagebalar.

Den viktiga skillnaden kommer därefter: Vi pressar balarna en gång till, direkt. Då får vi ut allt syre ur balen, och grässtråna plattas till av kraften i pressen. Därefter sluts den extremt komprimerade balen in i en två lager kraftiga plastsäckar, och försluts genom att plasten smälts ihop.

Hösilage är fermenterat, eller mjölksyrajäst gräs. Vid fermenteringen andas de goda lactobacillus-bakterierna syre, och ju snabbare syret förbrukas, desto bättre. Alltså, ju hårdare bal, desto mindre syre =>desto bättre foder. Lactobacillerna blir starka och effektiva av sockret i grässtråna, som blir tillgängligt när stråna valsas platta, och växtsaften sipprar ut ur de skyddande stråna. Rena dynamiten för lactobacillerna, som gör sitt jobb snabbt och effektivt. Sedan gäller det att de inte sipprar in nytt syre i balen, och genom den massiva plasten runt balen kan inget syre passera.

Med konventionell teknik, små fyrkantiga eller runda balar inplastade med sträckfilm kan man också få till bra foder, men möjligheten till toppresulat ökar, och risken för diffusa foderrelaterade problem hos hästarna, eller stor andel kasserade balar minskar radikalt med vår teknik.

Att balarna sedan tar extremt lite plats, är lätta att hantera utan maskiner, har lång hållbarhet och att hästarna älskar smaken vi får fram, är grädde på moset.

Horsegrass är mycket smidigt på resa och meeting. Istället för att slita med sopsäckar plockar man med några paket, de ryms ofta i lastbilens kjolar eller på hyllor i hästutrymmet på lastbilen eller i sadelutrymmet i trailern. På bilden ett foto från svenska stallet från Falsterbo i somras, de 6 paketen räcker torsdag-söndag till 5-6 hästar. Hur många sopsäckar behöver man packa för en hel tävlingshelg?

Färskt. grönt gräs i väntan på pressen. Inga genvägar, skit in, skit ut gäller särskilt när man gör hösilage.

Bilden till höger: Det kompakta formatet gör det ekonomiskt att frakta Horsegrass. Vi lastar utan problem upp till tillåten maxvikt på lastbilar och trailers. I en hästtransport får man ofta in två pallar utan problem.

Utfodringens tre hörnpelare:

All utfodring av hästar bygger på dessa tre hörnpelare, som återkommer i all litteratur om hästvård och utfodring: 

• Grovfoder av god hygienisk och näringsmässig kvalitet.
• Friskt vatten.
• Om hästen arbetar hårt, eller om grovfodret är av sämre kvalitet, kan tillskott från kraftfoder behövas. 

Behov av att tugga och söka efter föda

Hästen är av naturen gräsätare, och kan få hela sitt behov av näring från grovfoder. Fritt levande hästar, eller hästar på bete, äter eller letar efter gräs större delen av dygnet. Hästar som inte ges tillfälle att utöva sitt naturliga beteende utvecklar ibland beteendestörningar som krubbbitning eller vävning, och i värsta fall sjukdomar som magsår. Därför måste man som hästägare se till att hästen får tillräckligt med grovfoder. Rekommendationen från SLU är 1 kg torrsubstans per 100 kg häst och dag. Det innebär att man behöver ge en häst ca 1,5 kg EF Horsegrass per 100 kg kroppsvikt och dag. En häst som väger 500 kg behöver då ca 7,5 kg foder per dag. Och det är absolut ingen nackdel om hästen äter mer än så.

Behov av långstråig fiber

Att använda långstråig fiber (cellulosa, hemicellulosa) som huvudsaklig energikälla medför flera fördelar för hästen. Tiden som de långa fibrerna stannar kvar i mag/tarmkanalen blir längre, och risken för att hästen känsliga tunntarm töms minskar. Magsår är ett ökande problem hos hästar, och när tunntarmen töms är tarmväggen väldigt utsatt. Fibern binder också vatten, vilket minskar risken för uttorkning t.ex. vid långa transporter eller krävande tävlingsprestationer. Man kan visserligen åstadkomma en liknande effekt genom att blanda "grogg" i hästens mage av trögsmält fiber från äldre växtdelar och snabba kolhydrater från kraftfoder. Men varför gå omvägar? För en presterande häst kan det också innebära att den får bära runt några extra kilon. Vad det innebär på upploppet vet alla som ridit galopp eller kört ett travlopp...

Behov av energi
En nomalstor häst förbrukar ca 60 MJ energi per dag. Det finns variationer mellan individer men framförallt mellan raser/typer. Gemensamt för alla hästar är att de klarar att tillgodose hela sitt basenergibehov genom grovfoder, bara det har tillräckligt energiinnehåll och smakar gott, så hästen äter så mycket som den behöver. 

I novembernumret 2004 av den engelska tidskriften "Horse" finns en artikel om Dr Jo-Anne Murray vid Royal School of Veterinary Studies, University of Edinburogh. Dr Murray har studerat möjligheter att minska beroendet av cerealier (Cerealier=säd, havre, majs, korn, vete etc.) och kraftfoder till hästar, då användande av dessa misstänks ligga bakom flera prestationsnedsättande problem hos hästar såsom magsår, kolik och laminitis. Jo-Anne pekar på att det faktiskt går utmärkt att  utfodra elitpresterande hästar med enbart grovfoder om man betänker följande:

*Ensilerad lusern är en bra näringskälla för häst.
*Genom att använda grovfoder med högt innehåll av energi (MJ) minskar behovet av cereailer och kraftfoder och därigenom minska risken för beteendestörningar och problem i hästens matsmältningsorgan.
*Betpulpa (betfor) tycks öka energiutnyttjandet från grovfoder.

Behov av och protein
Proteinbehovet är störst hos unga, dräktiga och digivande hästar.  Även vuxna hästar som har svårt att hålla hull mår bra av lite högre proteininnehåll i fodret. 

Hygienisk kvalitet
Den hygieniska kvaliteten i grovfoder är mycket viktig. Dammigt eller mögligt hö orsakar stora problem hos hästar. Bronkit och kvickdrag orsakas av små damm partiklar med hullingar som sätter sig i hästens lungor. Sakta men säkert tilltar problemet tills dess hästen börjar hosta. Därför är ett dammfritt foder den bästa försäkringen mot framtida problem, och ett bra sätt att skydda din vän, som ju ofta också är en stor investering. Det man spar på billigt hö äts upp på ganska få doser hostmedicin...

Vad är grovfoder?
Som grovfoder räknas det foder som tillverkas av växters blad och stjälk. Torrsubstansen består till ca 65% av kolhydrater av olika typer. De komplexa och svårsmälta kolhydraterna cellulosa och hemicellulosa ingår tillsammans med lignin i cellväggarna. Lignin är det vi kallar växttråd eller fiber. Får hästen hämta sin energi från de långsamma kolhydraterna i växtens cellvägg mår den bäst. 

Näringsinnehåll i grovfoder varierar mycket mer än i kraftfoder. Späda, unga plantor av gräs och klöver innehåller mer näring än gamla. Kraftfoder görs av växtens fortplantningsorgan, fröet, och näringsinnehållet varierar därför mindre.  Som odlare av grovfoder får man välja; mycket foder från fältet, med lågt näringsinnehåll, eller en mindre skörd med högt näringsinnehåll. 

Att producera grovfoder är arbetsintensivt, och man har inte lyckats industrialisera framtagande av helstrå-grovfoder i någon större utsträckning. Därför är det få storföretag som sysslar med grovfoder. 

Vad är kraftfoder?
Det mesta kraftfoder som används i Sverige baseras på spannmål.  Havre, korn, vete och majs är vanligast, men i en del sammansatta kraftfoder (pellets, müsli) hittar man andra kraftfodermedel, ofta restprodukter från livsmedelsindustrin som t.ex. potatisprotein, sockerrester, vegetabiliska oljor, skal av havre eller vete etc. 

Kolhydraterna i spannmål är betydligt kortare och därmed snabbare än de i grovfoder. Jämför med GI, glykemiskt index för oss människor! Energin i kraftfoder kommer huvudsakligen från korta, snabba kolhydrater, stärkelse. Kraftfoder är lätt att massproducera industriellt. 

Kontakta oss:

Telefon               +46 0(221)-320 85, +46 (0)70 6348400

Postadress             Sorby 222, 731 97 Köping

E-post                      henrik.lillje@telia.com